Livet med mina underbara prinsar!

Imorgon är det en lite nervös dag. Vi ska till dagis på morgonen/förmiddagen och på eftermiddagen ska jag till arbetsförmedlingen. Det mysiga med dagen är att mamma/mormor och pappa/morfar kommer hit och skjutsar mig till arbetsförmedlingen och Melvin ska också åka med, så ska de gå o hitta på något medans jag är där. Allt blir så mycket mysigare när jag vet att min Melvin är i närheten! Skönt att slippa sitta på en buss i timmar också. Hoppas bara att dagen på dagis blir bra, och stunden på arbetsförmedlingen.

Idag har vi inte gjort annat än varit hemma, jag har ringt o fixat me viktiga samtal. Och så har jag städat, tvättat och så har vi bara slappat. Jag har haft lite tid att ta hand om mig. Gjorde en hårinpackning och tog en dusch. Så gjorde jag mina magövningar. Annars så har jag grubblat en massa idag, riktigt jobbigt är det när man hamnar i de djupa tankarna.

Idag skulle Vanessa blivit 6 månader! Min älskade dotter, Markus älskade dotter, Melvins älskade lillasyster. Vi älskar dig, saknar dig och tänker på dig varje dag. Denna dagen har varit så svår, kan bara föreställa mig hur det kommer att kännas på den dagen som du skulle fyllt 1 år.Jag vill att du ska komma tillbaka, jag saknar dig, jag älskar dig, önskar att du var här så att jag fick krama dig. Jag älskar dig lilla prinsessa! Mammas ängel, jag tänker på dig alltid, det har jag gjort sedan den dagen då jag fick veta att jag var gravid med dig. Kan inte förstå att ett halvt år har gått och att du inte finns här i fysisk form. Jag kan inte förstå att din kropp försvinner från mig, jag kan inte förstå att din kropp kommer att försvinna, jag kan aldrig förstå att jag aldrig kommer att få se dig igen. Jag kan aldrig förstå hur jag ska kunna leva med den saknaden. Men jag tror att vi kommer att ses igen. Och den dagen så kommer jag aldrig att släppa dig. Du är förevigt älskad.

Lördagen den 8 augusti 2009- dagen då vi fick veta att vår dotters hjärta slutat slå. Dagen då vi fick veta att vi skulel föda fram vårt döda barn, vår döda bebis. Dagen då vi fick se henne för första och sista gången. Dagen då vi för första gången såg vår dotter. Dagen då de bar iväg henne,tog henne från oss. Men gud hade tagit henne långt innan dess. Dagen då jag grät mer än jag trodde var möjligt, dagen då tårar rann som floder. Dagen då jag såg sann smärta i min älskades ögon. Dagen då jag såg en far förlora sin vackra lilla dotter. Dagen då jag själv fick uppleva hur det är att förlora sitt barn. Dagen då mitt hjärta och min själ blev torterad, dagen då en del av mig dog.

Jag lever med en underbar ängel inuti mig, en ängel som aldrig lämnar mig, en ängel som jag tror att jag kommer få vara med igen.

8 augusti 2010, ett halvår i sorgen, ett halvår kvar tills det skulle vara din första födelsedag. Varför min dotter?