Ingen bra dag :(
Jag tror uppriktigt sagt att jag börjar bli knäpp, eller att jag kommer bli galen innan denna graviditet är slut!
Jag hade verkligen räknat med att det skulle gå upp och ner! Att jag ena dagen skulle må jättebra, men nästa dag känna av oron. Det jag inte kunde veta var bara HUR fruktansvärt jobbig oron är! Det jobbigaste är att han sparkade ganska mycket de senaste dagarna, och häromdagen när jag låg i sängen så kände jag sparkar på utsidan magen. Jag tyckte att jag kände att han rörde sig så mycket. Men igår så var det väldigt lugnt, så på kvällen la jag mig i soffan och då började tankarna snurra på som bara den i huvudet :( Jag knuffade på magen, låg och tittade på den. Och då tillslut så fick jag små sparkar. Men igårkväll, ingenting och idag, ingenting! Det svåraste är att jag inte vet hur jag ska tänka. Är det normalt att inte känna sparkar varje dag i vecka 19-20?
Det uppspelas hela tiden i mina tankar. Den där morgonen i augusti. Jag hade värkar, vi skulle åka till bb. Jag stod i duschen och spolade vatten på magen. Tanken slog mig: " Varför sover hon nu, hon rör sig ju inte!" Slog bort tanken: "Nej jag börjar bli knäpp av oro, snart har jag henne hos mig då är all denna oron över."
Jag minns det som om det är en hemsk film. Jag ligger på britsen, ultraljud, ser på skärmen framför mig, ser min bebis i svartvitt hon bara ligger där, inget pickande hjärta! Jag frågar barnmorskan vad det är som händer. Hon ser och hör inga hjärtljud! Ångest! Panik! Barnmorskan trycker på larmet, det börjar låta i hela rummet, hela korridoren. Jag dör inuti. Det får inte vara sant! Detta händer inte!! En läkare kommer in, hoppet kommer tillbaka. Läkaren måste se att allt bara är ett missförstånd. Hon lever! Säg att hon lever! Läkaren skakar på huvudet..Åh nej.. Ingen kan rädda oss nu. Värkarna blir så starka att kroppen tar över allt. Jag måste föda just nu, och mitt liv är slut!
Så kändes det!
Nu är jag så orolig, rädd att vara med om detta igen. Och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera denna oron?
Det ÄR faktiskt väldigt vanligt och en del känner ju inte första sparkarna förrän vecka 21-22 -speciellt om moderkakan ligger i framvägg för då ligger den ju mellan bebisen o framsidan magen så sparkarna dämpas pga den. Har också moderkakan i framvägg o kände sparkar sent o väldigt sporadiskt i början...
Sen, med tanke på vad som hänt er tidigare, så antar jag att det bara är att ringa din barnmorska så fort du känner såhär, så du får komma ner o lyssna på hjärtat =) Så gör det tycker jag, så du slipper gå o fundera =)
Hej gumman.
De är inte alls konstigt att du är så rädd/orolig me tanke på va du/ni har varit me om, men jag tycker du ska ringa din bm så du kan få lyssna på hans hjärta, så kanske din oro släpper lite. Bm är ju där för att hjälpa dig genom hela graviditenen.
Tänker mycke på dig gumman, massa kramar
