Livet med mina underbara prinsar!

Melvin och Markus är nu o hälsar på Melvins farmor och farfar. Jag ska plugga lite och passa på att städa innan de kommer hem igen. Idag lagade vi potatisgratäng och kyckling. Det va väldigt gott :) Melvin rörde inte ens maten, han smakade inte ens, busungen!
Jag känner mig så rastlös att jag inte vet vad jag ska hitta på. Det kryper i mig nu när ultraljudet närmar sig. Jag är lycklig samtidigt som jag är sjukt orolig och denna oron kliar inuti mig. Känns som att ju längre graviditeten går desto mer orolig blir jag. Men det är ju inte så konstigt alls, det vet jag ju. Vissa dagar kan jag bara glädjas och känns ren lycka. Och vissa dagar är jag orolig och så tänker jag mycket på Vanessa, att jag vill ha henne tillbaka. Allt var ju bra med Vanessa också,ända fram kvällen innan hon var beräknad att komma. Ibland så tvivlar jag på att jag någonsin kommer bli en hel människa igen, ibland så känner jag mig mer hel än någonsin. Ibland känner jag mig starkare än någonsin, ibland känner jag mig så svag att jag knappt finns! Men ni ska veta en sak ni som läser och kommenterar och skriver till mig, ni ger mig så mycket styrka och det har ni gjort hela tiden. Ni är något av det bästa stödet, tack för det! Och nu när jag skriver märker jag hur mycket jag saknat att skriva här <3