Begravning
Förra onsdagen var jag ensam utan barnen för första gången nångång. Klockan 10 på morgonen befann sig jag och mina föräldrar och min lillebror i Håby kyrka för att vara med på en otroligt vacker begravning till vår vän till familjen. Kan man säga att en begravning är vacker? Fruktansvärt sorglig, men ändå vacker på nåt vis. Har aldrig sett så mycket blommor på en och samma gång. När jag var liten så bodde vi granne med ett underbart par. Jag brukade gå dit och hälsa på när jag var som i Melvins ålder, alltså 4 år. Jag älskade att hälsa på dem eftersom dom var så snälla. De bodde på en bondgård och jag brukade gå runt i deras ladugård och titta på djuren. Vi brukade hjälpa dem varje sommar med att ta in höet, vi fick åka hölass då. Mina föräldrar brukade hälsa på där ibland när vi blev äldre och då följde vi alltid med och åt godis och tittade på deras tv :) En gång när jag var liten och var arg på mamma och pappa så packade jag ner alla mina nallar och leksaker i en svart säck och så rymde jag dit :) Jag var arg för att mamma och pappa såg på tv och inte lekte med mig, så jag packade och rymde, hihi! :) När jag kom dit så såg jag på barnprogrammen, sen kom pappa och hämtade mig på cykeln :)
Kvinnan som vi var på begravning för var frun. När jag satt där på begravningen så tänkte jag på det paret som varit gifta och hållit ihop i nästan hela deras liv. Jag tänkte på att det som de fann i kärleken, det är det de flesta av oss söker. Vår andra hälft, den där personen som passar ihop med dig som en pusselbit, din själsfrände. Jag beundrar dessa människor, det gör jag verkligen. Dels för att dem båda är två av de bästa och mest godhjärtade människor jag vet. Hon sa aldrig ett ont ord om någon berättade min mamma, hon sa alltid att den personen i fråga säkert gjorde sitt bästa. Det kallar jag godhet.
Jag skulle vilja ta bort mannens smärta, jag gjorde vad jag kunde genom att ge honom en kram och beklaga det som hänt. Försökte även få fram vad jag kännt för dem.
Barnen hade klarat sig fint utan mig den stunden. Dennis hade mest sovit och Melvin hade varit på dagis.
Tog även lite barnledigt efter begravningen då jag och min lillebror åkte till göksäter. Han skulle shoppa och jag skulle fälja med. Det blev tvärtom :) Jag fastnade vid bebiskläderna, like always :)
Sedan åkte vi faktiskt till ett matställe och åt :) Då hade Markus kommit hem från jobbet. Så jag kom hem lagom tills han skulle natta barnen :)
Kram
Min Älskade Prins :) Han vill prova min klänning och se ut som en prinsessa. Älsklingen!
Kvinnan som vi var på begravning för var frun. När jag satt där på begravningen så tänkte jag på det paret som varit gifta och hållit ihop i nästan hela deras liv. Jag tänkte på att det som de fann i kärleken, det är det de flesta av oss söker. Vår andra hälft, den där personen som passar ihop med dig som en pusselbit, din själsfrände. Jag beundrar dessa människor, det gör jag verkligen. Dels för att dem båda är två av de bästa och mest godhjärtade människor jag vet. Hon sa aldrig ett ont ord om någon berättade min mamma, hon sa alltid att den personen i fråga säkert gjorde sitt bästa. Det kallar jag godhet.
Jag skulle vilja ta bort mannens smärta, jag gjorde vad jag kunde genom att ge honom en kram och beklaga det som hänt. Försökte även få fram vad jag kännt för dem.
Barnen hade klarat sig fint utan mig den stunden. Dennis hade mest sovit och Melvin hade varit på dagis.
Tog även lite barnledigt efter begravningen då jag och min lillebror åkte till göksäter. Han skulle shoppa och jag skulle fälja med. Det blev tvärtom :) Jag fastnade vid bebiskläderna, like always :)
Sedan åkte vi faktiskt till ett matställe och åt :) Då hade Markus kommit hem från jobbet. Så jag kom hem lagom tills han skulle natta barnen :)
Kram
Min Älskade Prins :) Han vill prova min klänning och se ut som en prinsessa. Älsklingen!
Kommentarer
Trackback
